jag går med dig, okej

Innan man träffar den man ska vara tillsammans med alltid är det viktigt att känna att båda två är på samma våglängd. Ofta när jag träffar en kille får jag endera en stark längtan att ta hand om honom, eller en lika stark längtan efter att få bli omhändertagen av honom. Jag vill vara stark eller svag, räddaren eller offret. I sådana fall borde jag backa undan i tid. Förstå att jag behöver kunna vara både stark och svag för honom. För det är inte smart eller hälsosamt att leva i ett förhållande där man är endast ena parten. Det var det där med samma våglängd. Jag kan inte vara med en kille som jag känner att jag ska fixa. Inte heller med en som jag vill att lappar ihop trasiga mig. Även hur mycket jag vill båda två så behöver det finnas balans. Jag ska inte vara räddaren eller offret, jag ska vara medmänniskan.