På nåt konstigt sätt trivs jag att vakna, äta frukost med tända ljus och dricka morgonkaffe i stickad tröja. Det är svårare på kvällen.
Vi har skola varje dag 9-16, sen åker jag hem i rusningstrafik, mår illa i bussen och hinner knappt ta av mig skor och jacka innan jag ligger i sängen. Livet just nu påminner mycket om tvåan i gymnasiet. Då hade jag skola 8-16 tre dar i veckan, varpå jag gick hem och sov en timme. Samma sak hände idag, och sen dess har jag inte orkat ta tag i livet. Det mesta lämnar ogjort pga DET ÄR SÅ MÖRKT att jag knappt ser var jag går. Jag är kroniskt trött den här tiden på året.
Dessutom blev jag så himla nere av allt det som hände i Frankrike. Det blir väl en sån där dag då man om tio år fortfarande minns var man befann sig och vad man gjorde när man fick höra om teroristattackerna för första gången. Själv hade min telefon slocknat under fredagkväll. När jag kom hem och fick igång den igen efter midnatt hade jag 240 olästa meddelanden på whatsapp. Samtliga var från min klass som diskuterade det som hänt och tillsammans följde med händelserna. Därefter låg jag och boyfriend länge i sängen med varsin dator + telefoner för att få fram maximalt med information.
Tidigare samma kväll hade jag upprepande gånger blivit besviken på Finlands befolkning och mänskligheten i sig. Fulla människor som stapplade ut mitt framför spårvagnen. Andra fulla människor som ropade och ramlade och betedde sig idiotiskt. En gammal gubbe som spottade på en mörkhyad ca 10-årig kille. Rasist.
Äh, jag har väl PMS eller nåt. Hela mänskligheten har nog PMS.
Kommentera