Jag brukade lyssna på den där låten jag skrev om en gång. Den som får mig att tänka på honom. Jag brukade lyssna på den och köra bil. Det var alltid efter jag hade slutat jobbet. Jag jobbade mest kvällar. Det var endast på kvällarna jag brukade lyssna på den där låten. För på kvällarna känner man så mycket mer. Jag körde bil och lyssnade. Jag snusade. Inte för att vara häftig. Inte för att jag var tvungen. Endast för att jag kunde. Och det lugnade ner mig på nåt sätt. Fick de där känslorna som var starkare på kvällen att svalna en aning. Jag körde och lyssnade. Ibland grät jag - ibland log jag. Mest var jag lugn och stilla. Körde rakt fram, sen tillbaka. Andades. Var lycklig.
Det var en tid. Den är över nu.
